Nattliga tankar pratar bäst.

Att jag alltid verkar glad.. 

ja det är en begåvning jag har.

som jag oftast använder när det är svårt.

varför? 

för att allt blir så mycket lättare då.

nu kanske du tycker att jag skjuter bort verkligheten lite lagomt naivt sådär.

kanske tycker att jag låtsas

och ja. det är precis det jag gör.

jag låtsas. 

fast det är på riktigt.

för att kunna vara den glada människan jag är och vill vara.

för att jag själv ska klara av att leva. 

för att kunna vara en bra mamma till min son.

att orka finnas där för honom.

men bara för det glömmer jag inte bort att vara ledsen.

jag bryter ihop lite hela tiden. 

gråter så det sprutar ur det urtrötta ögonen på mig.

man får inte glömma bort att låta sig vara ledsen.

men jag gillar att vara ledsen själv.

hatar att gråta av ledsamhet inför folk.

då ska alla börja gråta och allt blir så mycket jobbigare.

jag är inte rädd att gråta inför folk.

tycker bara det kan få slippas ibland.

jag väljer mina stunder då jag släpper allt.

för det är skit nu.

och jag mår inte prima.

ensam med en åtta månaders bebis är inte det jag önskade ville eller hade tänkt.

men jag mår bra ändå.

för jag har Liam.

skatten med de vackraste största ögon någon skådat.

han får mig att vilja fortsätta kämpa och riva alla hinder framför mig.

Och just för att jag har den förmågan att släppa det dåliga och fortsätta gå. 

just därför tänker jag göra det.

allt annat får inse vad som går förlorat..

det är inte mitt problem längre.

och med dom orden säger jag godnatt.